"Det finns mångahanda märkeliga seder
Säkert känner ni till familjen som åt kläder
Helgdagsrock åt far
Och söndagskjol åt mor
Och två par strumpor satte lillebror i sig"
Detta & så oändligt mycket mer
skrev Povel Ramel.
När jag var barn fanns det nåt som hette
Melodiradion & där spelades mycket Povel &
jag tyckte det var hopplöst trist för alla låtar
var så långa.
Till viss del kan jag väl ge mitt barnjag rätt -
för långa är de-
"Karl Nilsson", "Håll musiken i gång" & "The birth of the gammeldans"
är inget man river av i schlagertakt precis.
Och det var så mycket text att hålla ordning på också!
I Ta av dig skorna tyckte jag han sjöng
Dröm om vintervåning när jag plötligt förstod -
när texten egentligen gick: Dröm om min förvåning!
Länge hade jag en bild av en tjusig "vintervåning" -
för visst låter det lyxigt.
Det "trista" med Povel är sen längesen borta & hans musik & texter
finns i blodet eller ryggmärgen eller rent av i hjärtat.
Ofta när jag städar kommer jag på mig själv med att gå & sjunga
"Svarta Malin, Svarta Malin, Salmonellahavets fasa.."
eller
"lajdalajda - läppar-tralalala - nndaj - som i kramp
- korpsvaaaarta naaaatt"
eller
"- Leve Kung Oscar! - Skål Moder Svea! - Slå Dig för Bröstet! Idyll. "
eller ropa ut
(det är Jycken som lyssnar)
"Hästen heter Sverker!"
......
Povel är död nu,
men musiken & orden
de lever!
~